top of page

Rörströmsälven
Starrslåtter vid Bästselet

Längs den lugnflytande delen av Rörströmsälven, vid Bästselet, levde många markägare en stor del av somrarna för starrslåttern. Man flyttade ut tillsammans med sitt boskap som fick beta i Höga-bodarna på västra sidan älven. Dagarna fylldes av arbete, starren slogs på myrarna och bars in i de många små ladorna som byggdes längs älven. Än idag kan man se rester av ladorna längs stränderna. När vintern kom hämtades starren hem, då den var ett viktigt tillskott till djurens foder.

Men starren var mer än bara foder. Vid Skoformyran, nära Gräsbäcken, växte en särskild sorts starr som omsorgsfullt klövs och kammades innan den lades som sulor i vinterskorna.

Starrslåtter.png

Kvinnor bedriver Starrslåtter vid Rörströmsälven år 1950. 

Foto: "JLM P13146 – Jordbruk", Stiftelsen Jamtlis Samlingar

Karta myrar starrslåtter.png

Karta från 1960 över området vid Bästselet, Rörströmsälven. Hämtat från Lantmäteriet.

Gråthålet

Slåttermyrarna var noggrant uppdelade i rutor, en till varje fastighet. Här visste alla var gränserna gick -  "Nåde den som trampade ner någon annans starr!"

Arbetet på myrarna levde kvar långt in på 1900-talet, ibland så sent som 1960, och slåttern auktionerades ofta ut. Och så finns ju Gråthålet – myren som fick sitt namn av en enkel, men talande anledning. När kvinnorna räfsade starren där var myggen så många att tårarna rann.

Texten kommer från nedskrivna berättelser från Steinar Mårtensson. 

bottom of page