Reproducerande laxpopulationer förekommer i projektvattendragen Öreälven och Moälven, men den årliga smoltproduktionen är mycket låg på grund av habitatförsämring efter flottledsrensningar och populationerna i projektvattendragen minskar.

Eftersom musslans larver är beroende av lax och öring påverkas den starkt av fiskens nedgång. Dammar och vägtrummor hindrar fiskvandring, och flottledsrensningar försämrar lax- och öringbestånd, vilket i sin tur hotar flodpärlmusslan. Därför är restaurering av flottledsrensade vattendrag en prioriterad åtgärd i artens bevarandeplan. Den är rödlistad som starkt hotad (EN) både nationellt och internationellt och har varit fridlyst i Sverige sedan 1994.

​Flottledsrensningar och vattenkraft har minskat fiskbestånden, vilket påverkar utterns överlevnad. Arten behöver också vegetationsrika kantzoner för vila, skydd och bohålor, vilket gör den känslig för vattenreglering och förstörda strandmiljöer. Tack vare bevarandeinsatser växer Sveriges utterbestånd långsamt. Uttern förekommer i alla projektvattendrag, men i låga tätheter. 

Den mikroskopiska levermossan har sin huvudsakliga utbredning i mellersta Sverige, och har 60 kända lokaler i Västernorrland, 47 i Jämtland och 2 i Västerbotten. Den ingår i en nationell åtgärdsplan tillsammans med två andra sällsynta Scapania-arter, S. apiculata och S. glaucocephala, som ofta delar samma livsmiljö. Arten växer vid större vattendrag med naturliga vattennivåvariationer och hotas av bristen på död ved i kantzonerna.

Gör texten till din egen genom att klicka och redigera efter eget tycke.

Gör texten till din egen genom att klicka och redigera efter eget tycke.